Jag gör de bästa jag kan, men ibland syns de inte mer än ett sandkorn i öknen.
Visst e de jobbigt, men de e väl som alla säger, ryck upp dej, de klart de syns.
Nej jag tror inte de... Kämpar, sliter men de räcker inte.

Vad förväntar du dig?? Ett problemfritt liv? då har du hittat fel plats..

Jag kan inte servera en felfri tillvaro,, de kommer finnas fel, brister, svårigheter. Allt man helst vill slippa. men de finns där. Många lyckas dölja dem, jag har hittills lyckas glömma och dölja allt, men de fungerar inte mer, de måste fram. jag orkar inte mer.. hur ska jag öppna munnen säga vad jag tycker och tänker utan att de blir problem?

Nu är de dags för min vilja att komma fram, mina önskningar och de jag vill.
Huvudsaken måste väl vara att man mår bra? Jag menar de går inte att leva ett liv där man hela tiden ska anses tycka som alla andra vill. Aldrig ha en egen åsikt, bara hålla med och inte skapa problem.
Jag vill att man lyssnar. Är villig att sammarbeta. Tröstar.
 
Ha de underbart å säg vad ni tycker.
Då mår ni bäst!
Kram